Är surrelismen tillbaka?

En mailtråd mellan Alva Nyblom och Filippa Trajkovski

Oktober 2022

 

Mail to: filippatrajkovski@gmail.com

From: alvanyblom1@gmail.com

Surrealismen tillbaka?
Spaning: surrealismen är tillbaka. Jag har sett två fester på temat på Instagram: en av dem hade levande sniglar i kökshon och dragit av duken halvt från bordet, så att hälften av gästerna satt till bords, resten på golvet. Den andra hade ett litet bord med ett miniatyrcirkustält, under vilket en tårta var. Loewe, ett av få varumärken som faktiskt kittlar något i mig fortfarande, visar klackar med ett knäckt ägg och klänningar som föreställer hela överkroppen som en mun, och Schiaparelli för sitt arv vidare i surrealismens tecken. Det är till och med en utställning på Design Museum i London om surrealismen nu! (https://designmuseum.org/exhibitions/objects-of-desire-surrealism-and-design-1924-today )

Jag funderade lite på varför vi vill ha tillbaka surrealismen nu, men efter att ha snackat med mina föräldrar om kriget i Ukraina, revolutionen i Iran och det politiska läget i stora delar av Europa, inte minst Sverige, tror jag mig ha åtminstone en skärva av svaret: allt är åt helvete i verkligheten. Så var det ju också under surrealismens födelse. 

Vad tror du? Ser du det också, eller är det jag som undermedvetet börjar kolla efter alternativ till realiteten? 


Mail to: alvanyblom1@gmail.com

From: filippatrajkovski@gmail.com

Re: Surrealismen tillbaka? 

I en skenande värld tror jag absolut att vi söker oss till mer kreativa och absurda medel att uttrycka oss på. Framförallt genom mode, konst och foto. Surrealismen karaktäriseras ju främst av symbolik och drömlika bilder, men även förvrängda figurer då. Listan är lång egentligen. Jag tänkte på det senast, likt dig, under Loewes modevisning. Funderar på om det har att göra med att mode och allt som kan klassa som ytligt blir något så absurt och fåfängt i en skenande värld, och att vi då använder det som medel för att uttrycka just det?


Mail to: filippatrajkovski@gmail.com

From: alvanyblom1@gmail.com

Re: Surrealismen tillbaka? 

Kolla vad jag precis hittade i nya Acne Paper också: 

Jag håller hundra procent med dig. Det är väl också de ytliga sakerna som vi kan förvrida till oigenkännlighet utan att det påverkar resten av det hemska så himla mycket. Hade vi betett oss helt och håller vanvettigt i politiken, till exempel, hade det ju faktiskt fått konsekvenser för många människor. Eller vänta nu…


Mail to: alvanyblom1@gmail.com

From: filippatrajkovski@gmail.com

Re: Surrealismen tillbaka? 

Det får mig att fundera över hur post pandemi- och ekonomisk kris-konsten kommer att se ut. Är det kanske den tiden vi lever i just nu och den konsten vi ser just nu? Och kommer vi bara återanvända historien eller skapa något nytt? Känns som att vi började se mer av det dystopiska som nu vänt till surrealism, exempelvis Balenciagas dystopiska modevisning.

Surrealism i den mån att det modevisningen representerade var en verklighet som tyvärr många lever i idag. Samtidigt som det är ett just ett högmodehus som är avsändaren och som i sig självt, för denne representerade eller avbildade målgrupp, är något ouppnåeligt. Blir inte mer surrealistiskt än så, eller? 



Mail to: filippatrajkovski@gmail.com

From: alvanyblom1@gmail.com

Re: Surrealismen tillbaka? 

Nej, visst? Jag är så trött på dystopi. Jag fattar varför det är intressant nu, men ge mig lite framtidshopp, någon! Just Balenciagas visning tycker jag är lite knäpp, för å enda sidan är det väl en nickning till klimatkrisen och en infertilt klimat, å andra sidan halvt en fetischering av hemlösa. Eller har jag fel? Det är som att modet hela tiden skjuter sig självt i foten, för även om det är bra att man uppmärksammar klimatet så är det ju modebranschen som står för en tiondel av alla koldioxidutsläpp i världen. Jag tror jag föredrar surrealismen just nu. Låt mig leva i ett land med tid som inte finns och med ett äpple framför ansiktet och en hummer till telefon bara. 



Mail to: alvanyblom1@gmail.com

From: filippatrajkovski@gmail.com

Re: Surrealismen tillbaka? 

Håller med dig. Det är även det som blir intressant, de som skapar den typ av scen för modet är medveten om vad de gör. Paradox. 

Gillar när konsten går från att visa realism och dystopi till att göra en 360°-vändning och låta fantasin sätta gränserna, nästan en satir på verkligheten. Mer sånt!

Föregående
Föregående

Filippa Trajkovski och Gabriella Edman

Nästa
Nästa

Max Osvald Denizou