Att döma hunden efter håren – ett samtal om bokomslag med designern Rasmus Pettersson

Text: Alva Nyblom
Bilder: Rasmus Pettersson för Modernista förlag

Det brukar heta att man inte ska döma någon eller något baserat efter hur det ser ut och jag är oftast beredd att hålla med. När det kommer till böcker är jag däremot dålig på att följa mitt eget råd och går ofta, om än inte enbart, på omslaget. Det kanske inte författaren bakom verket hade älskat att höra men Rasmus Pettersson, designer och typograf på Modernista förlag, säger att det värmer hans hjärta. 

Han utbildade sig till grafisk designer och webbutvecklare i Jönköping, men insåg efter en tid på reklambyrå att han ville skapa något mer bestående. Så kom han att bli bokdesigner. Någonstans där börjar vår konversation, till vilken jag bjudit in honom med förhoppningen om att få svar på hur arbetet bakom bokens yta ser ut. 

AN Vad gör egentligen en bokdesigner? 

RP Majoriteten av det jag gör har med själva bokproduktionen att göra – jag gör omslag, typograferar inlagan och lägger in korrektur. Sedan sätter jag omslagsarket och lämnar boken till tryck. Det är det stora arbetet. Sedan tillkommer uppgifter som att skapa infobland, ljudboksomslag och allmän grafik för event och sådant. Sedan producerar jag katalogen med alla utgivningar vi gör till varje säsong. 

AN Hur lång tid tar hela processen från manus till klart, tryckfärdig bok? 

RP Om starten är från att man får boklistan och börjar fundera på hur man vill att den ska se ut till att den publiceras är perioden ganska lång. Men det varierar mycket och för kommersiella titlar kan det gå på två, tre månader. Jag gjorde en skiss på omslaget till boken Stormen och vreden av William Faulkner i slutet av förra året och det blev godkänt i januari. Sedan, när manuset blev klart, typograferade jag inlagan och skickade till korrektur. När det var klart kunde jag göra klart hela omslagarket – omslaget är ju inte bara framsidan av boken utan hela skyddsarket som täcker rygg och baksida också. Efter det är det slutkorr, där hela förlaget går igenom allt, för att sedan skicka boken till tryckeriet. Jag säger vilken typ av papper skyddsomslaget ska tryckas på och om det är några speciella effekter som ska göras. Med Stormen och Vreden, till exempel, är det en blå Pantonefärg. Färg och material på bokpärmen ska också instrueras till tryckeriet, hur ryggen ska se ut, kapitälband; för- och eftersättsblad. Sedan går den till tryck och är förhoppningsvis är den fin när den kommer tillbaka!

AN Min spaning är att många böcker som kommer ut under samma period ofta liknar varandra. Går det trender hos förlagens formgivare? 

RP Det går trender i allt. Det finns klipp på Youtube som trendspanar och säger vilka de hetaste trenderna inom grafisk design är för 2023 och det spiller ju över på bokdesign också. Jag tycker att det är intressant nu hur lite art nouveau har kommit tillbaka inom typografin. Snirkliga typsnitt med serifer har blivit supertrendigt superfort. Sedan är det svårt att säga vad det beror på, det går förmodligen i vågor. När en trend blir standard blir det omodernt för att sedan bli coolt igen efter 20, 30 år. Det hade varit intressant att se någon studie på den typen av cykel inom grafiskt design. 

AN Jag vet att jag själv ofta köper böcker baserat på att omslaget är snyggt.

RP Som bokdesigner känns det bra att höra! 

AN Hur stor vikt lägger förlaget vid att det är ett iögonfallande omslag som fångar läsarens intresse? 

RP Det är nog olika förlag till förlag. På Modernista är designen, i och med att en av grundarna själv är formgivare, en stor del av förlagets själ från början. Därför har vi flera anställda formgivare, det är inte alla som har. Och att formgivarna här faktiskt typograferar inlagan, det är det ofta redaktören som gör. Jag tror att många tänker som du och lägger ganska stor vikt vid omslaget. Kanske mer än man vill erkänna! Jag köper gärna en bok som jag tycker har ett bra omslag, men bara om jag också tror att den innehåller något jag är intresserad av. 

AN Läser du böckerna själv innan du designar dem? 

RP Nej, vi har ganska hög produktionstakt, så det hinns inte med. Som exempel så sitter vi nu med listan för våren 2024 [intervjun genomfördes i september, reds anm]. Det är fyrtio böcker och det tillkommer pocketutgåvor, kanske tjugo, trettio stycken. Dessutom kan det tillkomma andra omslag som rea-utgåvor, ljudboksomlag, E-boksomslag… De gångerna jag faktiskt har läst boken så tycker jag nästan att designprocessen blir svårare. Omslaget blir sämre. Jag tror det beror på att jag tänker för mycket, precis som författaren så kommer jag för nära innehållet. Jag får för mig att en viss scen ska vara på omslaget, men kanske tappar det allmänna i boken. Till en början var en av anledningarna till att jag ville bli typograf att jag attraherades av det rationella i typografin, till skillnad från grafisk design som i första hand är en icke-rationell process, där intuitionen och känslan går före. Men nu har jag lärt mig att uppskatta både och. Omslagsdesign ligger någonstans mellan konst och design – det är kommersiellt men samtidigt vill man som designer ge en konstnärlig tolkning av boken.

AN Det låter som att du som formgivare nästan behöver se boken så som en potentiell läsare gör.

RP Det är en bra poäng, för en potentiell läsare har ju sällan läst boken. Ofta är det enda man vet om boken titeln och hur omslaget ser ut. Då är det ju det man ska ta fasta på. Samtidigt måste det ju spegla det som boken faktiskt handlar om, så man inte lurar läsare. Det är synd om det är ett coolt omslag på en tråkig bok. 

AN Jag läste häromdagen att boken är det nya accessoaren. Det tycker jag är så dumt, men oavsett är det intressant eftersom man nog hellre lägger upp en snygg bok på sociala medier. Man vill visa att man läser, men ännu hellre att man läser en bok som ser snygg ut – kulturellt kapital i ett kurerat flöde. 

RP Exakt, det är väl en gyllene kombination, det kulturella kapitalet och det estetiskt tilltalande. Hittar man en bok som ser snygg ut och som får en att verka supersmart, då vill man ju både köpa och visa upp den. Idag är Booktok nästan en egen genre och något man verkligen måste ha i åtanke. 

AN Vilka element skulle du säga att en snygg bok har? 

RP Ett väldesignat bokomslag tänker jag är något som representerar bokens innehåll på ett estetiskt och säljande sätt. Det kräver att omslaget är i samklang med bokens innehåll, att det ser bra ut och att det är säljande. Det estetiska följer egentligen samma regler som andra typer av design – balans mellan ljus och mörker och mellan olika former och placeringar; färger, stort och litet. Det ska finnas en intention och en medvetenhet kring de element som är med. Har man koll på allt det så kommer man långt. Sedan krävs det också någon typ av känsla för att det ska bli riktigt, riktigt bra. Det är svårare att definiera. Det ska få en att haja till när man ser titeln och omslaget – man vet det när man ser det!